Sparbanksakademin

01. Om Sparbanksakademin


Sparbanksakademins namn var ursprungligen Svenska Sparbanksföreningen. Föreningen bildades År 1900 som en branschorganisation för sparbanksrörelsen. Medlemmar var från början existerande sparbanker. Under åren blev antalet medlemssparbanker på grund av fusioner färre men nya medlemmar i form av sparbanksstiftelser och Swedbank anslöt vartefter de bildades.

Föreningen har genom sin 120-åriga historia haft olika roller, samtliga med utgångspunkt i dess ursprungliga syfte, att främja sparsamhet i Sverige. Sparbanksidén och dess inbyggda hållbarhetsperspektiv har alltid varit en ledstjärna. Vid föreningens bildande fanns hundratals sparbanker i Sverige. Sparbankernas lokala självbestämmande var viktigt men det fanns behov av en organisation för idéutbyten och samordning för att nå ut i hela landet på ett enhetligt sätt.

Central roll i sparfrämjandet
1925 startade Svenska Sparbanksföreningen avdelningen för sparpropagande där det togs fram affischer, upprop och små skrifter som distribuerades till sparbanker och skolor. Vid årsmötet samma år presenterades planer på en gemensam trycksak och planer på en tidning för skolelever och 1926 gavs det första exemplaret av Lyckoslanten ut i 156 000 exemplar.

Svenska Sparbanksföreningens uppdrag att sprida Sparbanksidén växte. Erfarna marknadsfolk och utbildare från sparbankerna handplockades till föreningen och såväl marknadsmaterial som interna utbildningsprogram togs fram. Föreningen var en betydande organisation som hade en stark position i sparbankssfären under flera decennier. I sparbankssfärens stora omstrukturering i samband med fastighetskrisen 1991 blev sparbankerna större och tog själva ansvar för det som tidigare utförts av Svenska Sparbanksföreningen. Föreningens uppdrag blev därmed oklart och verksamheten blev under ett antal år vilande.

Nytt uppdrag och nytt namn
Behovet av folkbildning i privatekonomi har alltid haft ett stort fokus i föreningens verksamhet. År 2005-2006 genomfördes en nysatsning med syfte att utveckla Sparbanksidén. Initiativtagare var Föreningssparbankens tidigare ordförande Göran Collert. Svenska Sparbanksföreningen väcktes till liv och bytte namn till Sparbanksakademin och åren 2007-2009 genomförde föreningen seminarier i samarbete med dåvarande Centrum för Bank och Finans (CEFIN) vid KTH och olika medlemsorganisationer och utbildningsmaterial i privatekonomi togs fram. Litteraturen kunde ha informativ karaktär som information om sparbankssfärens historia och Sparbanksidén och dess betydelse för Sveriges utveckling från 1820 och framåt samt material för förtroendevalda inom sparbankssfären. Man producerade även litteratur av mer akademisk karaktär avsedd för högre studier, exempelvis om internationella trender kring sparbankssystem, finansiering av nya företag och hantering av betalningsmedel. Många av dessa skrifter finns tillgängliga att beställa även idag (se Beställ din bok).

Fokus på unga och banktjänster för alla
I samarbete med CEFIN genomförde Sparbanksakademin flera projekt för att främja finansiell folkbildning för unga. Syftet var att sätta fokus på behovet av ökad utbildning i privatekonomi i skolan. Dessa projekt var en viktig del av grundarbetet för Swedbanks och Sparbankernas utbildningsprojekt Ung Ekonomi. Man genomförde även projekt för att minska utanförskap genom att göra banksystemet tillgängligt för grupper som inte har tillgång till banktjänster och/eller tilltro till banksystemet. Sparbanksakademin hade under flera år ett samarbete med Kungliga Myntkabinettet som numera ingår i nybildade Ekonomiska Museet.

Sparbanksakademin hade de sista åren en begränsad verksamhet som syftade till att ena och visa upp sparbankssfärens gemensamma kraft och efter Sparbanksidéns 200-årsjubileum År 2020, se SWB och SR, avvecklades Sparbanksakademin. Medlemmarna beslutade att föreningens återstående medel skulle ges som gåva till Ekonomiska Museet.

Från Sparbanksakademin till Ekonomiska Museet
Att Sparbanksakademins återstående medel ges till Ekonomiska Museet är en naturlig förlängning av Sparbanksakademins uppdrag ”att främja sparsamhet i Sverige” vilket också kan beskrivas som att sprida kunskap om privatekonomi och att lyfta sparandets betydelse för människors ekonomiska frihet. Uppdraget är själva grunden i Sparbanksidén som under 200 år haft stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.

Ekonomiska Museet är en mötesplats för ekonomiskt lärande där historien, nutiden och framtiden finns med. Swedbank är huvudsponsor till museet och samarbetet grundas i den gemensamma visionen att sprida kunskap – både genom att ta hjälp av historien och genom att blicka framåt. Ett gemensamt digitalt skolprogram har tagits fram som kombinerar museets utställning Hyperinflation med föreläsningen Din ekonomi – din framtid.

Ekonomiska Museet har, med sina fysiska och digitala utställningar och program, och genom samarbetet med Swedbank, goda förutsättningar att bidra till såväl ökad nyfikenhet som ökad kunskap om ekonomi och privatekonomi vilket är helt i linje med Sparbanksakademins syfte – att främja sparsamhet i Sverige.

Ekonomiska Museet

02. Sparbankssfären


En ek står för något som är starkt, robust och orubbligt. Redan för 70 år sedan samlades sparbanksrörelsen kring en gemensam symbol – sparbankseken. En gång bestod rörelsen av enbart traditionella sparbanker. Idag bär trädet ollon av mycket olika slag. Nedan kan du läsa mer om sparbanker, sparbanksaktiebolag, Swedbank och stiftelser. Den ursprungliga eken anses vara den 700-åriga ek som står söder om Flottsund i Uppsala. Den tecknade ek, som de allra flesta förknippar med sparbankerna, tecknades av konstnären Arvid Olsson i början av 1940-talet.

Sparbanksakademin
Sparbanksakademin (tidigare Svenska Sparbanksföreningen) var en ideell förening som under sina 120 år hade olika roller inom sparbankssfären. Föreningens grundtanke var att värna om Sparbanksidén och sparbanksrörelsens gemensamma värderingar och historia. Medlemmar var alla de olika organisationer som tillsammans utgör sparbankssfären (se nedan). Sparbanksakademin ville också för omvärlden visa på hur många sätt sparbanksrörelsen bidrar till att utveckla människor och lokalsamhället. Föreningen hade de sista åren en begränsad verksamhet och efter Sparbanksidéns 200-årsjubileum År 2020, se SWB och SR, avvecklades Sparbanksakademin. Föreningens återstående medel gavs som gåva till Ekonomiska Museet som har ett uppdrag som överensstämmer väl med Sparbanksidén, att sprida kunskap om privatekonomi och att lyfta sparandets betydelse för människors ekonomiska frihet och trygghet (se om Sparbanksakademin).

Traditionella Sparbanker
En Sparbank är en helt egen bolagsform som lyder under Sparbankslagen. Den första Sparbanken bildades år 1810 i Ruthwell, Skottland och Sveriges första Sparbank startades i Göteborg år 1820. Som mest fanns nästan 500 sparbanker i Sverige men efter ett antal fusioner är de idag, inklusive de som ombildats till sparbanksaktiebolag, ca 60 st. En traditionell Sparbank har inga aktieägare som kräver utdelning och vinsten kan därför ges tillbaka till lokalsamhället, ofta i form av bidrag till utbildningsprojekt, lokala föreningar och det lokala näringslivet. En traditionell Sparbank har en unik organisation med lokala huvudmän som bland annat utser bankens styrelse, godkänner bokslut och vinstdisposition och fattar beslut om bankens reglemente. Många av sparbankerna äger även aktier i Swedbank och tillsammans med de lokala sparbanksstiftelserna äger de ca 12 % av aktierna vilket gör dem till den största aktieägaren i Swedbank.

Sparbanksaktiebolag
I samband med finanskrisen i början av 1990-talet gjordes ändringar i Sparbankslagen och det blev möjligt att ombilda sparbanker till aktiebolag vilket gav sparbankerna, likt affärsbankerna, möjlighet till externt riskkapital. 11 större regionala sparbanker ombildades och värdet som fanns i sparbankerna omvandlades till aktier som överlämnades till 11 nybildade sparbanksstiftelser (se Swedbank nedan). Sedan dess har även ca 15 lokala sparbanker ombildats till aktiebolag med lokala sparbanksstiftelser som ägare.

Sparbanksstiftelser
När en sparbank ombildas till aktiebolag skapas en ägarstiftelse som ersätter den tidigare huvudmannaorganisationen. Enligt stiftelseförordnandet har en stiftelse två uppgifter. Som ägare av aktier i banken ska de verka för att sparbanksrörelsens grundläggande idéer och värderingar bevaras och utvecklas. Ur de utdelningar som stiftelserna får från sina aktier får stiftelserna genom bidrag främja näringslivet, forskning, utbildning, idrott eller kultur inom det geografiska området för respektive stiftelses ursprungliga bank.

Det finns idag 11 regionala sparbanksstiftelser som tillsammans med Sparbanksstiftelsen Söderhamn äger ca 3,50 % av aktierna i Swedbank och samverkar i det gemensamt ägda bolaget Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB (SFAB). Det finns också ca 24 lokala sparbanksstiftelser som äger aktier i lokala sparbanker. Vissa av dessa äger samtliga aktier i sin lokala sparbank medan andra äger sin lokala sparbank tillsammans med andra stiftelser och/eller tillsammans med Swedbank. Många av stiftelserna har även aktieposter i Swedbank.

Swedbank
I början av 1990-talet fick Första Sparbanken AB akuta ekonomiska problem. För att stötta banken gick de övriga 10 sparbankerna som ombildats till aktiebolag samman i Sparbanksgruppen. 1992 tog bankerna ytterligare ett steg och gick samman i Sparbanken Sverige som alltså blev helägt av de 11 sparbanksstiftelserna. 1995 gick Sparbanken Sverige ut på börsen och blev därmed det enda börsnoterade sparbanksföretaget. 1997 fusionerades Sparbanken Sverige med Föreningsbanken och blev Föreningssparbanken som 2006 bytte namn till Swedbank. Swedbank är idag en modern affärsbank med verksamhet i fyra hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen, men man vårdar sina rötter i sparbanksrörelsen. För närvarande ägs nästan 15 procent av Swedbanks aktier av sparbanker och sparbanksstiftelser. Swedbank äger i sin tur aktier (minoritetsposter) i vissa av de andra sparbanksaktiebolagen.

Sparbankernas Riksförbund
Sparbankerna och de lokala sparbanksstiftelserna har en gemensam intresseorganisation, Sparbankernas Riksförbund (SR), som har som syfte att tillvarata medlemmarnas intressen och främja deras gemensamma bästa. Förbundet representerar medlemsföretagen gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemsbankerna.

03. Sparbanksidén


Sparbanksidén
Sparbankstanken har sina rötter i radikala idéströmningar i slutet av 1700-talet. Upplysta tänkare och föregångsmän hävdade att politisk frigörelse också borde följas av ekonomisk. Att locka människor att regelbundet spara vad de kunde avvara, skulle förebygga fattigdom och lägga grunden till en ekonomisk frihet. Sparandet skulle ordnas av institutioner utan enskilt vinstintresse och under spararnas insyn.

Idéströmningarna omsattes till Sparbanksidén i Skottland i början av 1800-talet av kyrkoherden Henry Duncan. Han såg hur befolkningen led i tider av missväxt och krig. Hans initiativ att starta en sockensparbank var ett sätt att hjälpa församlingen. Medborgarna skulle nu få en möjlighet att spara till sin egen framtid. Idén var ny: Vem som helst skulle när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst och behålla äganderätten och den fria dispositionsrätten över insatta medel. Förhållandevis stora medel sattes in och framgången väckte både uppseende och spridning.

Sparbanksidén mötte starkt gensvar i Sverige. Det var i allmänhet i samhället uppburna och socialt medvetna personer med gott anseende och stort förtroende som tog initiativet. Bland grundarna av de tio första sparbankerna fanns till exempel landshövdingar, grosshandlare, militärer, apotekare och en och annan professor. Det var svåra tider i Sverige med ekonomisk kris och fattigdom efter att Finland förlorats till Ryssland 1809. Efter Napoleonkrigens slut 1815 hamnade Sverige i en depression.

Första sparbanken i Sverige 1820
Den första sparbanken i Sverige blev Göteborgs Sparbank och den startades 28 oktober 1820 av den tyske köpmannen Eduard Ludendorff. Han framhöll de sociala och humanitära motiven till verksamheten och att fattigvårdsproblemet kunde minskas i framtiden om de mindre bemedlade kunde få möjlighet att spara i en bankinrättning och få ränta.

Antalet sparbanker växte snabbt. Efterhand reglerades verksamheten i en särskild Sparbankslag. Anknytningen till den egna bygden och dess näringsliv var redan från början stark och naturlig. I nästan varje större samhälle fanns så småningom en sparbank representerad. Vid mitten av 1870-talet fanns 325 sparbanker, varav 90 i städerna. Expansionen fortsatte och som mest fanns 498 sparbanker år 1928. Med allt fler fusioner och koncentrationer minskade antalet, särskilt under 1960-talet. I början av 1990-talet fanns drygt 100 sparbanker som idag blivit ca 60 st varav en del ombildats till aktiebolag.

Kyrktornsprincipen
Att det till en början fanns relativt många sparbanker är en följd av Sparbanksidéns lokala karaktär som historiskt och till viss del även idag baseras på kyrktornsprincipen, att det område som kunde ses från byns kyrktorn symboliserade den optimala storleken på det lokala samhälle där banken skulle verka. Kyrktornsprincipen tillämpas fortfarande i de lokala sparbankerna genom hög lokalkännedom samt att stora beslut kan tas även på små orter och att den lokala bankchefen har befogenheter som möjliggör snabba besked till kunder, beslut om stöd till lokalsamhället och frågor kring arbetsplats och personalfrågor.

Sparbanksidén idag
Sparbanksidén har en inbyggd långsiktighet som grundar sig i ekonomisk hållbarhet. Den har en lokal och demokratisk förankring och en inbyggd tro på att kunskap och förbättrade villkor för alla medborgare ger drivkraft och engagemang, vilket är en förutsättning för att ett samhälle ska fungera och utvecklas över tid.

Allt detta är minst lika relevant idag som för 200 år sedan. Vi behöver fortfarande arbeta inkluderande för att minska utanförskap. Människor behöver verktyg och kunskap för att kunna utforma sin egen framtid och för att få drivkraft att bidra till samhällets positiva utveckling. Vi behöver motiverade, engagerade och välutbildade medborgare som ger starka och livskraftiga företag som i sin tur ger tillbaka till den ort där de verkar. Alla företag och privatpersoner har rätt till och behöver tillgång till banktjänster och rådgivning för att upprätthålla en ordnad ekonomi och få möjlighet att investera.

Problematiken med en segregerad skola som har svårt att uppfylla kravet på likvärdig undervisning och det faktum att nästan 33 000 skuldsatta ungdomar mellan 18 och 25 år finns i Kronofogdens register visar att behovet av folkbildning i privatekonomi är och fortsatt kommer att vara mycket stort. Ett konkret exempel på hur Sparbanksidén tillämpas idag är Swedbanks och Sparbankernas utbildningsprojekt ”Ung Ekonomi” där bankanställda samarbetar med högstadie- och gymnasieskolor och tillhandahåller relevanta, interaktiva föreläsningar i privatekonomi. Ett annat exempel är projektet ”Digital Ekonomi” som erbjuder föreläsningar om digitala tjänster på bankkontor och mötesplatser för äldre. Under pandemin erbjuds digitala föreläsningar i såväl Ung Ekonomi som i Digital Ekonomi.

Sparbanksidén är grundbulten för samtliga organisationer i sparbankssfären, även för det börsnoterade bolaget Swedbank. Att arbeta med hållbarhetsfrågor och CSR är idag självklart för de flesta banker och företag. Det som är unikt för sparbankssfären är att man med Sparbanksidén som ledstjärna gjort det under 200 års tid vilket gör att hållbarhetsfrågorna är mycket väl förankrade. Det gör också att det finns 200 års erfarenhet av att lära känna och att läsa av sin omgivning och att utforma och anpassa hållbarhetsarbetet utifrån rådande situation och behov.

SPARBANKSIDÉN HANDLAR OM EKONOMISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET - ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DRIVKRAFTER FÖR EN POSITIV SAMHÄLLSUTVECKLING.

04. Sparbanksakademins stiftelser


Stiftelsen Sparbanksakademins Stipendiefond
Stiftelsen bildades på 1930-talet och hade som ändamål att ge stipendier åt sparbankstjänstemän för studier av utländskt sparbanksväsen. Stiftelsen avslutades År 2012 efter att samtliga medel delats ut.

Stiftelsen Sparbankernas Företagsinstitut
Stiftelsen bildades av Svenska Sparbanksföreningen År 1984 med ändamål att stödja och främja vetenskaplig forskning som har direkt intresse för Sparbankernas verksamhet. I första hand forskning med inriktning på företags- och hushållssektorn. Ekonomiska bidrag från stiftelsen kunde ges till juridiska och fysiska personer som bedriver forsknings- och utredningsverksamhet vid universitet, högskolor och företag.

Stiftelsen finansierade under åren 2016-2018 forskningsprojektet Barn och Digital Ekonomi som genomfördes av Centrum för Bank och Finans (CEFIN) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Projektet studerade hur barn lär sig om Privatekonomi i ett digitalt sammanhang och mynnade ut i denna rapport.

Stiftelsen finansierade även en rapport om betydelsen av Swedbanks och Sparbankernas utbildningsprojekt Ung Ekonomi som sedan 2013 stöttat högstadie- och gymnasieskolor i utbildningen i Privatekonomi. Här kan du läsa det sammanställda materialet.

Stiftelsen Viktor Schneiders Fond
Stiftelsen bildades 1936 genom en insamling med ändamål att i första hand utdela bidrag i ömmande fall till behövande sparbanksmän eller deras efterlevande eller i andra hand att utdela stipendier till anställda inom sparbankssfären för studier, inom eller utom riket, av frågor sammanhängande med den finansiella sektorns roll i samhällsutvecklingen.

Stiftelsen finansierade åren 2016, 2017 och 2018 föreläsningar som genomfördes vid den årliga nätverksträffen för Swedbanks och sparbankernas Ung Ekonomi ambassadörer. Föreläsningarna syftade till att utbilda och coacha ambassadörerna i deras arbete med utbildning av unga i Privatekonomi genom projektet Ung Ekonomi.

05. BESTÄLL DIN BOK


SparbanksAkademin har gett ut ett dussintal böcker, både sådana som handlar om sparbanksrörelsens historia och sparbanksidéerna och sådana som handlar om internationella trender när det gäller sparbankssystem, finansiering av nya företag och hantering av betalningsmedel

Samma idé – olika uttryck

Docent Lars Silver har tidigare på Sparbankernas Riksförbunds uppdrag rapporterat om sparbankernas aktuella roll i den svenska samhällsutvecklingen. I denna skrift blickar han i stället ut över landets gränser.

Beställ

Med kunskap som verktyg

Denna trycksak ska bidra till att tydliggöra den baskunskap som en förtroendevald i en bank behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Materialet går att läsa rakt igenom för ökad kunskap eller egen kunskapskontroll men det kan också användas aktivt

Beställ

Bank sedan 1820 – Sparbankernas
och Swedbanks historia

Den första skriften i SparbanksAkademins skriftserie. Skriften har distribuerats kostnadsfritt till samtliga anställda och förtroendevalda inom medlemskretsen med syftet att underlätta kunskaps­spridning när det gäller de gemensamma rötterna.

Beställ

Tekniken i bankarbetet

Den första skriften i SparbanksAkademins skriftserie. Skriften har distribuerats kostnadsfritt till samtliga anställda och förtroendevalda inom medlemskretsen med syftet att underlätta kunskaps­spridning när det gäller de gemensamma rötterna.

Beställ

06. KONTAKTA OSS


Sparbanksakademins verksamhet avslutades år 2021. Sparbanksstiftelsen Nya ansvarar för denna informationssida och försäljning av Sparbanksakademins återstående böcker.

E-post:
Administration & ekonomi: administration@sparbanksakademin.se

Telefon:
Administration: 021-38 27 70

Stäng rutan

Denna sida använder cookies.

Vi använder Google analytics för att hålla koll på antalet besökare på sidan. Detta hjälper oss för att få en överblick över vilka som använder den.

Vår GDPR-policy

Mer info om vilka cookies vi använder

Om du godkänner detta så tillåter du oss att spara ditt besök i vår statistik.

Funktionella cookies

  • Dessa cookies lagrar ingen personlig information.

    Vi sparar din skärmupplösning för att detta gör det möjligt för oss att leverera anpassade bilder till den enhet du använder.

Google analytics

  • Ej godkänd
    Klicka på godkänn längst ned i rutan för att tillåta oss att använda Google analytics.
  • Google analytics använder cookies för att samla användarstatistik.
Vår policy
Cookies / Kakor